Är fotodokumentation bra kvalitetshantering? Nej, det är det inte. Det är en förberedelse för efterhandsbevisning.
Denna medvetet provocerande inledning behöver utvecklas. I den här bloggen avser dokumentation olika slags fotografering av arbetsmoment och konstruktioner under prefabricering och på byggarbetsplatsen. Således hänvisar dokumentation inte till exempel till mötesprotokoll, tilläggs- och ändringsarbetslistor, byggdagböcker eller andra viktiga elektroniska pappersdokument på byggarbetsplatsen
Så till själva saken.
Jag har ingen statistik på detta, men vet ändå att antalet fotografier som tagits på byggarbetsplatser har ökat explosionsartat under det senaste decenniet. 2010 togs bilder med en digitalkamera och du försökte hitta ett lämpligt tillfälle för att namnge och arkivera bilderna. Ofta blev detta inte gjort. 2020 knäpps bilder för fullt och stora mängder information sparas om vad som har gjorts, var och när. Detta föranleds av avancerade telefonkameror, hjälmkameror, 360-kameror och olika applikationer som använder kameran. Dessutom fås livebilder i realtid från byggarbetsplatserna som nyttjas av olika parter, t.ex. kan en översikt över byggarbetsplatsen göras på distans, eller det generella produktionsförloppet kan övervakas gentemot tidtabeller.
En ansvarsfull aktör försvarar sig
Utöver dessa har medvetenheten ökat om vikten och värdet av fotodokumentation. Många vet – och alla borde veta att ett fotografi kan vara oerhört värdefullt för en enskild aktör när det till exempel ska bevisas vem som är ansvarig för en vattenskada. Ett foto som tagits vid rätt tidpunkt kan med sitt bevisvärde förhindra en onödig tvist utan mervärde för någon av parterna. Den här bevisföringen tillför dock inget mervärde för själva byggnaden, projektet eller dess användare, utan är snarare en del av försvars- och beredskapsplanen för en ansvarsfull aktör. Alla förlorar när beställare, huvudentreprenörer och underleverantörer grälar med varandra. Ansvaret flyttas runt, korrigerande åtgärder försenas och den boende, dvs. slutkunden, blir frustrerad och besviken. Byggbranschens rykte drabbas. För vissa syns det mer i plånboken än för andra. Det var detta jag menade i början av bloggen med att förbereda sig för efterhandsbevisning.
Fotodokumentation är också ett utmärkt sätt att dokumentera arbetsfaser som täcks bakom ytorna. Innan du gjuter eller lägger skivor så sparar du bilder för eventuella framtida behov. Tidigare grävdes det i bildmaterialet i timmar, eller till och med dagar, om de behövdes i efterhand. Nu kan rätt bilder hittas på några minuter, förutsatt att de har tagits och riktats till rätt plats.
Varför är noggrann fotodokumentation inte en garanti för kvalitet i sig själv?
Vad är problemet? Varför är noggrann fotodokumentation inte en garanti för kvalitet i sig själv? Låt oss ta ett övertydligt exempel.
Du sitter på ett flygplan som är på väg att lyfta. Du sitter på en fönsterplats vid vingen. Du lägger märke till att vingen hänger konstigt och att ditt fönsterglas dessutom är sönder. Du ropar i panik på flygvärdinnan, som dock försäkrar dig: ingen fara, vi har dokumenterat dom där platserna.
Du förstår nog poängen.
Det faktum att du tar ett foto talar inte om vad det var som kontrollerades när fotot togs eller om det är bra eller dåligt. Det leder inte heller fotografen till att kontrollera det som är viktigt. En flygplansinspektion ändras väl knappast heller från dag till dag baserat på hur den enskilda kontrollanten råkar känna om saken.
Dessutom kräver många saker en fysisk undersökning, till exempel om alla valvstämp under en valvform är ordentligt åtdragna. Ett foto kan inte berätta detta.
Det bör dock noteras att flitig fotografering kan ha en indirekt effekt på bättre kvalitet. Om den som utför arbetet vill ta genvägar kan vetskapen om att arbetsmomenten dokumenterats höja tröskeln för att ta den lättaste utvägen.
En checklista som sammanställer de viktiga sakerna för helhetsarbetet är en väsentlig del av kvalitetshanteringen. Dessa sammanställs i möjligaste mån i stil med stöden har monterats med <400 mm mellanrum, snarare än att stödningen har utförts planenligt, eller andra allmängiltiga formuleringar. Checklistan bör vara platsspecifik i den utsträckning att den styr inspektionen till de saker som är föremål för inspektion på platsen i fråga. En kopierad lista med saker som inte på något sätt relaterar till objektet är tyvärr värdelös. Bara “Ok” är inte heller tillräckligt. Vi börjar närma oss en optimal prestation när en välplanerad inspektion görs i rätt tid på fältet och kompletteras med bra fotodokumentation.
Kvalitetssäkring är ett lagarbete
Efter detta följer en av de viktigaste sakerna som lätt kan glömmas bort i digitala- och coronatider, när det är enkelt att ta bilder och du vill undvika onödiga kontakter.
Inspektionen bör göras tillsammans med den som utfört arbetet eller åtminstone bör responsen föras vidare. Annars finns det en risk att samma fel upprepas i nästa område eller block och till slut korrigerar du samma upprepade fel på flera ställen. Även om underleverantören som gjorde misstaget korrigerar felet utan att klaga, så skapas inget mervärde för någon.
Kvalitetssäkring är ett lagarbete. Sannolikheten för efterföljande korrigeringsbehov minskar när du åtgärdar eventuella brister som upptäcks vid inspektionen av den första platsen, och den som utför arbetet instrueras om vad som behöver ändras. Ingen vill göra om samma sak många gånger, först fel och sedan korrigera det i efterhand.
Noggrann vägledning om arbetsmomenten och kvalitetssäkring tar mer tid i början av arbetsmomentet än att bara sätta igång med arbetet. Sammantaget sparar det dock tid, pengar och nerver. Det är bättre att ta tag i situationen från början än att släcka bränder under hela byggtiden, eller åtgärda dyra misstag flera år senare när de lätt hade kunnat undvikas under produktionsfasen.
Oskar Smeds
Ingenjör (YH), byggnads- och samhällsteknik
Congrid
